Med gravitationens och tyngdkraftens hjälp
Vi behöver inte tacka Isac Newton för hans vetenskapligt och matematiskt formulerade upptäckt under 1600-talet om gravitationen, tyngdkraften, dragningskraften. Vi vet rent kroppsligt att den existerar, FÖR om så inte vore fallet skulle vi fara iväg som torra asplöv utan tydlig destination.
Inte ovanligt att vetenskapliga upptäckter saknar tydliga scheman. Det är grundforskningens styrka. Ibland vet du frågan och söker svaret OCH ibland vet du svaret men söker frågan: VARFÖR?
För Isac Newton var ett pestsmittat London orsaken, eller kanske rättare benämnt, upprinnelsen till frågan, Varför äpplet faller rakt ner ? Som Isac Newton själv beskrev det;
”Allt detta skedde under de två peståren 1665-1666, ty på den tiden var jag i mina krafts dagar och som mest uppfinningsrik, och jag var mer intresserad av matematik och filosofi än någon gång senare i livet” (Wikipedia).
Enbart under 1665 dog 75000 londonbor av pesten!
Jag går på Storgatan i Vadstena med numera torra skor. Huvudgatan har nyligen fått ett uppvärmt gångstråk, till de flanerande besökarna och butikernas glädje. Dom DELADE är meningarna på samma sätt som MENINGARNA är delade. Ingen direkt uppskattning för gravitationens existens. Det är ju en självklarhet! Mycket riktigt räknar gemene hen att gravitationen bara ska finnas, men SOM kanske inte är så givet. Ofta ser vi trädet som skymmer skogen istället för att ”fälla trädet” och vakna upp med bilden av den skog som alla är berörda och beroende av. Just nu åsamkar vi moder jord omfattande skador och en vild förbrukningstakt av ändliga tillgångar. Den konsumerande människan är som ”grodan i brunnen som bara ser brunnsöppningen”.
Om vi beskriver jordens ålder med en meterstav skulle slottet i Vadstena (1545) ha byggts när det återstod 0,0001mm kvar av metern, alltså en TIOTUSENDELS MILLIMETER. Vi har närmast förbrukat jordens resurser sedan dess. Inte speciellt bra jobbat!
Det mesta talar för att jorden överlever människan, medan människan inte överlever jorden. Men fortfarande finns tid kvar för eftertanke och handling.
Jag går där och funderar Storgatan fram i småstaden Vadstena och mina skor är torra.
Lämna en kommentar
Want to join the discussion?Dela med dig av dina synpunkter!